fredag 28 mars 2014

Livet under 20 års inbördeskrig i Afghanistan

Livet under 20 års inbördeskrig i Afghanistan  

Boken: ”Den osynliga flickan” 
Författare: Deborah Ellis 
Kapitel: 15 kapitel 
Sidor: 168 sidor
Baserat på riktiga händelser

Under 1900-talet, var det 20 år av inbördeskrig i Afghanistan. Tusentals dog under kriget. Många av de människor som överlevde var barn och de var tvungna att jobba för att försörja sina familjer. Många barn fick se hur deras föräldrar blev mördade eller blev bortförda av talibanerna. Denna boken berättar om den svåra tiden och förklarar hur huvudpersonen, Parvana överlever och vad hon gör för sin familj.     

Tonårsflickan, Parvana går igenom mycket för att förhindra sin familj från att svälta. Hennes pappa är fängslad och hon är familjens sista hopp. Parvana klär ut sig till en pojke, så att hon kan tjäna pengar till familjen. Anledningen till att hon klär ut sig  till en pojke beror på att talibaner inte tillåter kvinnor och flickor synas i samhället. Det betyder att kvinnors och flickors roll är att bara ta hand om familjen och hushållet.
Varje morgon går Parvanas pappa till jobbet och Parvana följer med honom. Anledningen till att Parvana följer med sin pappa är att han behöver stöd till att gå, han blev av med sitt ben när talibanerna sprängde deras hus. En dag så blir Parvanas pappa bortförd av talibanerna. Han blev bortförd därför att talibanerna ogillade att han var lärd och kunde översätta många språk. De tyckte att de påverkade folket, som inte kunde läsa. 

”Den osynliga flickan” är en bok om krig och överlevnad. Denna boken skrevs som ett budskap för oss alla och för de andra människor som lever i dessa krigszoner. Boken vill förklara vad människor går igenom för att överleva i Afghanistan och beskriver deras tunga och tragiska öde. 
     
Jag tyckte att boken var bra. Den var välskriven och spännande. Boken är baserat på verkliga händelser som gjorde mig mer intresserad av boken. Författaren kunde berätta bra historia om människors liv som är drabbade av kriget, men hon kunde få skriva lite mer om klimatet och miljön i Afghanistan. Boken hade bra scener t.ex. när Parvana läste upp ett brev till en taliban. Jag gillade scenen på grunda av att Parvana var jätterädd men fortsatte att läsa upp brevet till honom. Jag blev imponerad av hennes mod. Denna boken hade passat bra som en film. Många som har läst hade gillat den. Boken hade spännande avslutning. Vi vet inte vad som har med Parvanas familj, man är nyfiken hur den historien har slutat och det var bra, tyckte jag. Boken lämnade en efter tanke.

Denna boken är bra för vuxna och de politiker som bestämmer för att de kan se vad kriget gör med unga människor och vilket elände kriget är. Unga läsare kan lära sig förstå sina jämn åriga hur är det att leva i krigszoner man kan lära sig mycket av de och beundra deras mod, uthållighet och kämpa andan. De är riktiga ”survivors”.

Dilan Balbas-Omar

Betyg: 5/5 *****    






fredag 21 mars 2014

Sårbara- och optimala platser

Sårbara platser:

Japan: Japan är sårbar pågrund av stora jordbävningar, tsunami och vulkan utbrott. En annan anledning är att de byggde en kärnkraftverk som dödade många av strålning när tsunami inträffades.

Lösning: De kan börja bygga stabila hus som inte rasar ihop när en tsunami eller jordbävningar inträffas. När det gäller kärnkraftverket, så ska de sluta bygga upp kärnkraftverk och börja bygga upp vindkraftverk och vattenkraftverk.   

Centrala Australien: Australien är sårbar på grund av sin klimat. I centrala Australien så är det öken och där kan man inte odla något alls.     

Lösning: Man kan ledda vatten ifrån östra Australien till centrala genom kanaler eller med rör. 

Södra Chile: Södra Chile inträffas mycket vulkaner och stora jordbävningar. När plattor kolliderar så blir bergen högre och det kan påverka vulkanerna till större utbrott.

Lösning: De kan börja med att bygga stabila hus ifrån vulkanerna och sen borde de utbilda barn och vuxna till vad man ska göra när en vulkan får utbrott, så inga behöver dö under utbrottet.  

Optimala platser: 

Göteborg: Jag valde Göteborg för att de inte ligger vid kusten och det är tempererat klimat i Sverige och det finns inges plattor vid Sverige.

Framtida problem:
Det är utsläpp över hela världen och när det utsläppen blir arg så smälter allt is speciellt i Sverige, och då kommer havet komma in i landet och det kommer kanske nå ända bort till Göteborg.      

Storbritannien: Jag valde Storbritannien på grund av de har tempererat klimat och att de ligger mitt på en platta, så de har inge problem när det gäller jordbävningar och vulkaner. 

Framtida problem: Storbritannien är ett stor land. Många människor kommer att behöva bilar för att ta sig, t.ex. till London eller Skottland och om några år, så kommer nästan alla i Storbritannien ha bilar och det kommer ledda till miljöproblem pågrund av all utsläpp. 

Rio de janeiro: Jag valde Rio på grund av det är stort och att den ligger mitt på en platta medan västra Brasilien ligger vid kanten av en platta som är för riskabelt.    


Framtida problem: Havet kan börja komma in i landet och de kan leda till översvämning i Rio, och det bor flera miljoner där. Anledningen till att det kommer att översvämma är att, allt utsläpp i hela världen blir, så varma så att isen vid kusterna smälts, och då svämmar havet in i landet. Ett annan problem är, om regnskogen blir nerhuggen, så blir det brist på syra i hela Brasilien speciellt Rio.  

No rapport: kikare



Planering

Inledning.
Vi ska göra en kikare. En kikare kan förstora föremål från långt avstånd. En kikare är uppbyggt av olika föremål, ett objektiv (linsen längst ifrån ögat) och oklar (linsen närmast ögat) och ett prisma. Utan prisman är bilden upp och ner. Kikaren vi ska göra kallas för teaterkikare och den behöver inte prisma.   

Material:
2 muffar
-15 lins
+30 lins
1 optisk bänk 

Gör så här:

Sätt -15 linsen i en muff på 0 på den optiska bänken 
Sätt +30 linsen i en muff på 15 på den optiska bänken 
Kolla igenom linserna med ett bit papper med text på mot dig.
Vad ser du? Vad händer?  

Det viktigaste man behöver för att bygga upp en kikare är, Okularlins, porroprimsa och objektvlins. 
Om man vill zooma in eller ut på en kikare,  då behöver man fokuseringsskruv. När vi kollar igenom kikare så ser vi allt genom utgångspupillen.   

Labrapport 

Inledning.
Vi ska göra en kikare. En kikare kan förstora föremål från långt avstånd. En kikare är uppbyggt av olika föremål, ett objektiv (linsen längst ifrån ögat) och oklar (linsen närmast ögat) och ett prisma. Utan prisman är bilden upp och ner. Kikaren vi ska göra kallas för teaterkikare och den behöver inte prisma.   

Material:
2 muffar
-15 lins
+30 lins
1 optisk bänk 

Gör så här:

Sätt -15 linsen i en muff på 0 på den optiska bänken 
Sätt +30 linsen i en muff på 15 på den optiska bänken 
Kolla igenom linserna med ett bit papper med text på mot dig.
Vad ser du? Vad händer?


Inledning.
Vi ska göra en kikare. En kikare kan förstora föremål från långt avstånd. En kikare är uppbyggt av olika föremål, ett objektiv (linsen längst ifrån ögat) och oklar (linsen närmast ögat) och ett prisma. Utan prisman är bilden upp och ner. Kikaren vi ska göra kallas för teaterkikare och den behöver inte prisma.  

Syfte: Syftet med denna laboration är att: lära sig hur en kikare görs och förstå hur en kikare.

Material:
2 muffar
-15 lins
+30 lins
1 optisk bänk

Utförande 
Vi satte satte muffarna på den optiska bänken, -15 på 0 och +30 på 15. Vi tittade igenom -15 linsen medan vi turades om att titta igenom linserna och hålla objekt från olika avstånd. Vi byte linserna och flyttade linsernas avstånd. 

Resultat: När vi tittade igenom linserna blev bilden förstorad. När vi flyttade linserna närmare blev bilden skarpare men mindre och när vi särade på linserna blev bilden suddigare men större.


Slutsats: När man kollar igenom en kikare förstoras bilden. Med en kikare måste man fixa till hur skarp bilden ska vara. Igenom att ha en konkav lins och en konvex lins kan du lätt göra en kikare. 

fredag 14 mars 2014

Frankrike och Elfenbenskusten



Land:                                      Frankrike:   Elfenbenskusten:

Klimat:                  Tempererat           Tropisk

Växtlighet:             Barrskog och medelhavsvegetation      Regnskog 

Befolkningstäthet
(invånare per 
kvadratkilometer ):             113,85                61,21

Folkmängd:              65 696 689 miljoner   19 839 750 miljoner

Nativitet/födelsetal 
(per 1000 invånare):           13       24

Moralitet/dödstal
 (per 1000 invånare):                      12

Spädbransdödlighet:              3               81

Naturlig folkökning
 (per 1000 invånare):           5        12

Invandring och 
utvandring:              in: 151 789                           in: 24 647
                     ut: 101    ut: 22 232 

Analfabetism:                     5 %           20-50 %

Andel barn som börjar 
grundskola:              98,5 %           61,5 %

Andel läkare
 (per 1000 invånare):            3,4          0,1

BNI per capita eller  
BNP per capita:     BNP: 39 617 us dollar            BNP: 1 230 us dollar

Andel sysselsatta i 
jordbruket:             3 %       60 %

Vilken typ av varor 
som exporteras
 och importeras
 (1000 ton):             saknar uppgift                              export av råolja: 2 079
                        import av råolja: 3 139

Energiförbrukning 
(kilo 
oljeekvivalenterper
 person):             3 868           579






Befolkningspyramid:    Hittade inga bilder



Analys: 
Som ni kan se så är det ett stort skillnad mellan länderna och det beror på att Elfenbenskusten har många invånare som är utsatta av sjukdomar och de inte har bra levnadsstandard. De andra problemet är naturresurser. Elfenbenskusten behöver hjälp med att utveckla deras industri så att de kan få tillgång till sina naturresurser och så de kan få en bra handel med att exportera och importera. Landet behöver också mer skolor så de får bättre och mer kunskap. Anledningen till att de behöver fler skolor beror på levnadsstandard i landet, så de kan utbilda sig till läkare och hjälpa sjuka ban och andra kan utbilda sig till politiker så de kan prata ut sig ur situationen eller situationer. 

För hade Frankrike kolonier i Elfenbenskusten och då kunde de ju hjälpa landet med att utveckla industrin och få till mer skolor. Om de hade gjort de, så hade vi sett Elfenbenskusten som ett mindre fattigare land.  


måndag 3 mars 2014

Lego mindstorm

Lego mindstorm

Lektion 1: 
Vi byggde ihop en robot. Det gick ganska bra, det var många små delar att hålla koll på. Nästa lektion så ska vi programmera roboten.

Lektion 2: 
Dena gången så fick vi roboten att köra mot en gubbe utan att nudda den. För att får reda på hur många rotationer vi skulle programmera in i roboten var vi tvungna att få reda på hur mycket cm en rotationer går på. Vi lät roboten att åka 7 rotationer för att lyckas. 7 rotationer = 110 cm.